En plats som står tom

Grýla står stilla med handen hårt kring staven. Utanför faller snön fortfarande. Inga stjärnor kommer fram för att allt ska kännas enkelt.

Eldviks hus är fredade till nästa midvinter. Det är vad hon lovade, och det är vad härden nu binder henne till. Katten är inte bunden av hennes ed. Därför måste ni ta den smala vägen hem även nu.

Runa går först. Vid porten vänder hon sig om mot sönerna. Hon bjuder dem inte att glömma vad de gjort. Hon säger att de kan komma till byn genom dörrarna om de lämnar det som tillhör andra i fred.

Några följer genast. Några stannar för att hämta sina saker. Ketkrókur står kvar längst och ser på sin mor. Hon ber honom inte stanna. Det skulle kräva ett annat språk än en order.

När du och Runa når Eldvik lyser alla tretton fönstren. I det första huset står en extra skål på bordet. Det är ingen belöning för att någon varit lydig. Den står där därför att någon kan behöva äta.

Högt ovanför byn sätter sig Grýla vid sitt bord. En stol är tom. Sedan en till. Hon räknar dem inte.

Efter en lång stund lägger hon själv ved på elden.